Helgen i bilder:

Det ska till att bli vuxen innan man börjar uppskatta sånt här igen. Längdskidor! Skridskor! Varm choklad i snön!

(Överst: hoppbild, mitterst: snyggaste skridskobilden, nederst: solen solen solen!)

Annars i helgen: bakat nötchokladrutor och tigerkakemuffins, gjort matlådor med thaiwok, sjungit lite grand på logopedexamen i universitetsaulan, ätit trerätters, gått på swingkväll och dansat lindyhop. Och hunnit löka i soffan och pyssla lite på en present. Helt fint, alltså! Synd bara att det ska bli arbetsvecka nu igen...

Lista så här på fredagen

DAGENS VILL HA: Fler tjocka svarta strumpbyxor. Fast det är nog mer ett behov än en önskning...
DAGENS KLÄDSEL: Blå hängselklänning i manchester, röd varm kofta, svart t-shirt och svarta strumpbyxor
DAGENS SMINK: Nej. Kanske dags för helgnagellacket dock!
DAGENS FRISYR: Hästsvans. Försökte med en inbakad fläta men håret vill sig inte idag, fast det är tvättat så sent som igår.
DAGENS HÄNDELSE: Trerätters med Kristoffer på nationsrestaurang. Och att jag postat en text till min skrivarkurs.
DAGENS LÅT: O vos omnes (framförallt altstämman...)
DAGENS PLANER: Det blev lite för sent för en film, så man får se. Lägga sig i tid inför längskidor imorgon. Innan dess lite stickning kanske, eller läsa en stund.
DAGENS SAKNAD: Nej, tror inte det?
DAGENS DUMMASTE:  Katten som aldrig slutar jama. (Och som ser ganska korkad ut när han gör det...)
DAGENS SJUKA: Skön yogaträningsvärk i höfterna
DAGENS DROG: Allt gott jag ätit, herregud. Fredagsfralla, ost och kex, nedan nämnda fika och ovan nämnda trerätters...
DAGENS KRAM: Den i soffan efter teet, tror jag.
DAGENS PUSS: Ja, inte katten med dödsandedräkten i alla fall...
DAGENS KÖP: Fotkräm från Body Shop för 15 kr! (hade ett 100krs presentkort).
DAGENS GODIS: Hemmafika med vaniljbulle och nötchokladrutor.
DAGENS HUMÖR: Fredagsfeeling! Och väldigt mätt.
DAGENS ORD: Helg, kanske?

Vän av ordning uppskattar

att julgranen äntligen är nedpackad. Se bild:

Vän av ordning = även jag. Skönt att få arslet ur.

Till nästa år lovar jag mig själv en kattfri jul, då julgranen ska få stå vid soffan och myslysa, istället för att som nu vara förpassad till sovrummet för attt kattjävlarna inte ska äta upp eller boxas med allt mitt fina pynt. Jag tror den varit tänd en (1) gång. Men nästa år....

Алёнка

Äter rysk choklad som faktiskt är god, försöker skriva skönlitteratur (har blivit med en deadline och inget fungerar så bra som det, det säger sorgliga saker om ens karaktär men så är det). Det har blivit vinter, snö som kippar in i kängorna, och det känns fint. Borde bara plocka undan de sista julsakerna och äta upp knäcken, så får man baka semmelbullar sen.

Angående den ryska chokladen: jag köpte på mig massor i Ryssland för de är ju så förtvivlat fina, men vad det gäller smaken märks det ju att det är en hel del mjölkpulver och socker i förhållande till kakaon. Алёнка konstruerades som en folkchoklad i Sovjet... men är ändå en av de bättre, faktiskt. Jag önskar att Marabou kunde skaffa sig lika fina omslag, så att man kunde få det bästa av två världar.

Lyssnar på The National, "High violet" från 2010, och känner mig nöjd med att lyssna på musik. Jag är så sorgligt tappad bakom alla möjliga musikaliska vagnar nu för tiden. Vet inte varför, det är ju fint med musik, en annan känsloport...

Tänker återkomma med lite stickblogg alldeles snart. Följer nu ett tiotal stickbloggar (åh, RSS-läsare, där var jag också flera år bakom men vad PRAKTISK du är!) som uppdateras med en närmast skrämmande frekvens. Jag tuggar på med ett projekt varannan vecka sådär, bra dagar. Jag undrar hur mycket sticktid alla andra har...

Nu åter till den där deadlinen, tror jag.

Trettondag

Ska väl inte sticka under stol med att jag var ganska avundsjuk förra veckan. Det kändes som att varenda person i min bloggläsare hade mellandagsledigt, eventuellt i ett varmt land. Jag gick till jobbet, var trött och hade ont i magen, och sa "men kan inte du ringa det där samtalet, så får du fram precis det du vill?" till överläkaren. (En berättigad fråga, kan man tycka, men samtal, remisser och konsultationer är mina arbetsuppgifter. Lättare när man tycker som överläkaren, lite knepigare och ibland rent av genant när man inte gör det. Då tar man ett djupt andetag och tänker "minst ett decennium mer erfarenhet" alternativt "det juridiska ansvaret är hennes/hans". Och känner lite skräck inför den dagen när man får stå för sina egna beslut hela tiden.)

Nu spårade min parentes ut lite, men i alla fall, sensmoralen: det var tråkigt att jobba i mellandagarna.

Nu: Trettondag jul! Efter idogt vandrande i öknen nådde de tre vise männen äntligen fram, och skådade Jesusbarnet i all sin härlighet. För att fira detta måste vi ju vara lediga från arbetet än idag. De kristna högtiderna är starka i vår tradition. Särskilt trettondagen.

Tredagarshelg. Det ska firas med en utflykt. Väldigt mycket tågåkande, och så: Köpenhamn! Jag ska möta upp Kristoffer och Ella som landar i Kastrup, och så kommer deras mamma från Blekinge, och sen ska vi gå i botaniska trädgården och dricka finte och gratisgå på Glyptoteket.

Fina bilder på botaniska trädgårdens palmhus från förrförra besöket:

Förväntan är en del av glädjen. Dubbelt så roligt, både före och efter! :)

2011

En liten årssammanfattning är ju trevligt!

Januari
Inledde året i Istanbul, landade faktiskt under 2010s sista timmar. Det var en fantastisk resa. Cirka 20 grader varmare än i Sverige. Färskpressad granatäppeljuice. Utflykter till Jungfrutornet och olika moskéer. Garnbutiken!

Sedan kom jag hem och började på sluttampen i Växjö, komplett med nattjoursvecka (lite läskigt, skönt att ha gjort!). Var jävligt bitter för att jag inte fått AT och kände mig sämst i världen, vilket ledde till att min vanligtvis stenhårda överläkare stod och vred lite på sig och sade att jag ju var minst lika bra som de som fått AT, det var bara slumpen.
(Åh Växjö, älskade lilla sjukhus, men det var väl lika bra som det blev, nu kan Kristoffer läsa klart hela sin utbildning utan mankemang och vi kan bo ihop hela tiden och det är ju fantastiskt, faktiskt.)

Februari
Började stillsamt: Jobbade i Växjö. Planerade flytt. Skaffade ny hemförsäkring. Packade lådor. 


 Genom ett alldeles förtjusande missförstånd fick jag 2 veckor ledigt mellan Växjöjobbet och neurologen. Hade planerat för 1 vecka, som jag skulle ägna åt att flytta i lugn och ro, så vad gör man med en extravecka i februari bara sådär? Jo, bokar en mycket billig Irlandsresa! Dublin, Belfast och lite dagsturer i en hel vecka. Sol och fin dialekt. Härlig resa. 

När vi skulle köra till Nyköping och Irlandsflyget hade bilen kollapsat. Jävla sätt. Som tur var hade vi goda marginaler och kunde ta bussen istället.


Mars
Jag började på neurologen. Det var lite blandad konfekt: vissa saker var väldigt trögjobbade. Jag gick min första nattjour och hade den läskigaste patienten under hela min tid på neuro. Hård start...


Lite motigt kändes det också att flytta tillbaka till Uppsala. Jag hade under stor dramatik lämnat stan för ett drygt halvår sedan, och peppade mig med att ha gått vidare från studentlivet, och så stod jag där igen och tänkte att jaha, nu har vi backat bandet.

Jag sökte AT och fick komma på intervju på 5 av 6 ställen. Fick AT i Växjö (fattades bara annat!) och våndades inför distans. Samma dag som Växjö krävde svar av mig lämnade Uppsala besked. Positivt. Jag blev så paff! Och sedan lättad. Och gläds fortfarande lite åt att jag ALDRIG NÅGONSIN behöver söka AT igen.
I mars fick vi också hjälp att bogsera bilen till verkstaden, och där hittade man egentligen inget fel. Började känna att det här med bil var ganska överskattat. Dessutom om man skulle vara i Uppsala...


April

Hade sist och slutligen inflyttningsfest i nya lägenheten! Med mustaschtema. Mycket trevligt. Kände mig försonligt stämd mot Uppsala och alla fina människor här.


Firade påsk i Åshuvud med familjen och det var alldeles ohemult varmt. Spontannäckade på sandstranden. I april! Känns ju ohyggligt främmande nu. Lämnade också kvar bilen i Småland, en lättnad faktiskt.

Maj

 Vårbal i Uppsala! Man får stå och möta soluppgången efter en sönderdansad natt, iförd sin systers gamla balklänning, och känna livet i kroppen. I år blev det inget Länna-tåg, vi var för trötta. Nästa år blir det en tidigare och rikligare frukost, men annars är jag på allt.

Annars en månad av fint liv. Vetskapen om en trygg höstplan. Ett otal reflexer framknackade.

Juni
Jobbade jag, och noterade att jag umgicks med en massa studenter som inte gjorde detsamma. Lyckades ändå klämma in en del kubb, badutflykter, ett mysigt midsommarfirande och en fantastisk utflykt till Stockholm. Kristoffer åkte till sin mamma och byggde tak och jag var gräsänka. 



Juli
Slängde bussarongen i tvätten och gick på kombinerad semester och mellan jobb-ledighet. 11 veckor! Så lyxigt får man väl det aldrig igen. Inledde med tre regnveckor i Åshuvud. Det var rätt fint ändå, lugnt och stilla. Hade Lisa på besök, kokade körsbärssylt, byggde en dörr till ladan. Stickade en sjal.

Augusti

Till Turkiet! Återbesök i blå moskén, båtåkning, te i glas. Vi åkte till Bodrum och hade lyxsemester med färska fikon, pistageglass och båtturer. Åh, fina Turkiet. Ni borde åka dit allihop, till Istanbul och till västkusten, istället för de där turistfällorna. Maten, vädret, frukten, solen. Härligt.

Kom sedan hem från Turkiet och mellanlandade ett par dagar innan det var dags för den ryska resan.

Den ryska resan, det var en gammal dröm och det kändes litegrann. Men det var fint att få göra det. All ryska jag lärde mig har väl runnit ut igen, men resan har jag. 2 veckor i Moskva, varmt och härligt. Och spännande, allt detta märkliga, Sovjet och tsarer. Så vackert, både på det storvulna sättet och på alla andra vis.

September


Sankt Petersburg var kallt, och europeiskt, och jag var lite trött, och jag gick en kurs som var snäppet över min nivå istället för snäppet under. Men det var fint också. Eremitaget, vattnet, utflykten till Peterhof. 

Men så skönt det var att komma hem! Och att fira födelsedag med att vakna i sin egen säng! Och så hade jag en vecka ledigt till innan AT:n började.

Oktober
En hel månad på medicinakuten. Saknade Växjö litegrann, jobbmässigt. Annars gick det ganska bra.
I övrigt var jag och hälsade på Lisa i Linköping, åkte på en rolig körhelg, träffade en supergullig katt på en promenad och började tänka kattankar.

November
Jobbade på kardiologen. En månad av avdelningsarbete. Lugnt och skönt. Överhuvudtaget var saker ganska... vardagslunkiga på ett bra sätt. November är lite bra så, kravlös.
Min bror kom och hälsade på , det var roligt! Vi gjorde turistsaker, sånt som man glömmer göra i sin egen stad.

December
December, däremot. Det händer ju saker hela tiden. Roliga saker, så man tackar inte nej, och så går man på konserter och luciatåg och gudtjänster och extrarep och julfikor och allt, och sen är man vaken till klockan ett och fäster trådar natten innan man ska ge sig av mot julfirandet. Håjaja. Men det är ju roligt, också. Men nästa år måste jag nog bli bättre på att prioritera...


Själva julen var lugn och fin, i Åshuvud för första gången. Julafton på tre personer: med promenad i oväntat vårväder, litet julbord (mitt godaste var potatisgratäng, sådär juligt egentligen), Karl-Bertil Jonsson. På juldagen kom resten av familjen, och så var det stor julklappsutdelning. Gladast blev nog systersonen för sin prinsessklänning...

Och så nyårsafton: en fin middag med David och Moa, och Moas teknologvänner. Finmat och fyrverkerier.

Egentligen skulle jag vilja göra en sån där fin årssammanfattning av min stickning, men jag har för dålig ordning med mig. Nu på sistone (sedan november) har jag ju bara febrilt stickat julklappar, och så har jag glömt fotografera dem, både för och efter utdelning. Äsch.

Som helhet: ett fint år. Mycket resor, det måste man ju gilla! En del förändringar: jobbyten och flytt. Allt blev bra på slutet, dock.

Inför 2012: hålla igång träningen. Försöka sticka en kofta/tröja (spännande!). Skriva mer!

Katt, katt!

Vips så gick dagarna och jag kom inte på något att skriva här och nu är det redan december, långt in i december. Jag äter frukost framför adventsljusstaken med två tända ljus. Ute mornar sig ljuset.

Det närmsta jag kommit att skriva är när jag förtvivlat gärna ville kommentera en debatt om folk som använder svåra ord (för att de vill trycka till andra - eller för att det är en naturlig del av deras vokabulär?) med "ETT ordförråd, EN vokabulär". Kristoffer hindrade mig, och det var väl tur: jag hade lätt placerat mig själv i gruppen "för att trycka till andra". Men å vad det stör mig. För folk med svenska som andraspråk är det ju ett helvete med våra genus, det finns verkligen ingen logik i vad som är en eller ett, men som infödd svensk, som dessutom vill småskryta lite om "jag har ett så stort vokabulär så det bara kommer helt naturligt med begrepp som "diskurs" och "intersektionalitet" " - skämmes, ta mig fan.


Annars: det har flyttat in två katter med hoptryckta nosar till oss. Vi är jourhem åt en katthemsförening, så vi matar och klappar och väntar på att någon annan ska falla för katterna - eller att vi själva ska göra det.
Den ena katten har stamtavla, och där återkommer samma namn på flera positioner: mormors far är också farfars far. Så går det som det går också... De har så kort nos att de bara går runt och nyser. Man behöver torka deras ögon med en bomullstuss varje dag. De kan inte hålla sig själva rena, de måste borstas.

Alltså raskatter. Det är inte riktigt schysst att avla så där. Inte mot katterna.

Sen är de ju jäkligt söta ändå: