Det är roligt att vara läkare nästan jämt.

Så här: i mitt jobb, om man vill veta konsekvenserna av beslut man fattat, om man vill se den vidare handläggningen, om man vill lära sig av sina patientfall och eventuella misstag - då kan man bli polisanmäld.
(För en gångs skull - läs kommentarerna. I någon slags undantagstillstånd för internet är de faktiskt vettiga allihop(!).)

Jag känner ingen läkare som inte någon gång läst journal för att se hur det gick för patienten, för att förbereda sig inför ett jourpass, för att man blivit tillfrågad om sin åsikt. Kan inte det rymmas under "av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården"?

(Patientdatalagen:
4 kap 1 § (åtkomst hos den egna vårdgivaren)
 Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården.)

För vem är vården till? Jo, patienten. Förstås.
Men för vem är journalen till? Kan inte den få vara till för vårdpersonalen i första hand? Få vara ett arbetsredskap? Som man givetvis har rätt till att få ut som patient, och som man har rätt att få hjälp att tolka - men som skrivs för att vården runt en ska bli bästa möjliga? 

золотая осень

Hej,

så här var min helg. Det var ljuvligt. Det var den gyllene hösten och jag är så tacksam mot vädret och veckodagarna som lät mig vara ute i solen och färgerna. Sju timmar på lördagen, fyra på söndagen. Krispigheten i luften, i de löv som nyss fallit. Soligt och för varmt för vantar mitt på dagen. Te vid Hågaån. 

Idag fick jag huvudvärk på mitt vårdcentralsrum igen och jag undrar om det är min stress (allt jag inte kan) eller om det är den dåliga luften eller om det var en hel administrativ förmiddag  framför datorn (i ett glimmande ögonblick hade jag inga osignerade anteckningar).

Äter satsumas och har senapsgula vantar och undviker i möjligaste mån att bara räkna ner till nästa helg. (Eller till slutet av vårdcentralen).

Det är ju förjävla vackert nu. 

Stream of consciousness

Hej.

Tänkte blogga lite mer och se om det känns som en bra grej.

Är snuvig och nyser och undrar vem av alla jävla virospatienter som smittat mig.

På samma tema: blir lite till mig när folk är sjuka på riktigt på vårdcentralen. När de har en diagnos, eller ett rödlysande labsvar, eller ett riktigt tydligt undersökningsfynd.

Googlar som en dåre på jobbet. Plus läkemedelsboken. Tänker inte ens skämmas för det. Fem och ett halvt år på universitetet har i alla fall lärt mig hur man googlar för att få bättre träffar än Familjeliv och Flashback. Och dessutom att sålla bland dessa träffar...

Har stickat en ugglemössa som blev lite kort (och ja, man ska peta upp och sticka om, det ska man, ska bara sucka lite först), stickar nu pulsvärmare till Sanna. Här näst: benvärmare.

Längtar överallt och ingenstans. Längtar sol. Höstlöven har börjat falla nu, det är fortfarande vackert men det är en tidsfråga. Lite sistasol på eldsfärgerna, det önskar jag mig.

Måste måste lägga mig i tid, upp halv sju utan pardon om jag ska med bussen. Det här pendlandet, ja fan. Säger bara det.

Godnatt.

Are you tired?

Jamen amen. Så känns det. Ett halvt lyft på ögonlocken. Vill lägga mig vid 22 om kvällarna. Den här pendlingen + en käck förkylning tar knäcken på mig. Gick hem från yogan efter 20 minuter, kroppen bara säckade ihop. Har ont i nacken, huvudet, vänster skinka och vad. 

Behöver lura mig med något, men bilåkning är i alla fall inte svaret. Kanske choklad. Och sömn.