Adventskalendern.

Vi har en sån där gammaldags adventskalender i år, med glitter och en ängel på framsidan, och bilder bakom luckorna. Till frukost tänder vi det röda datumljuset, och när det brunnit ner till morgondagens datum (det är ett föredömligt smalt ljus) öppnar vi dagens lucka. Sedan sitter Estrid kvar i knäet och tittar i samtliga öppnade luckor, innan vi hänger upp kalendern på väggen igen.

För säkerhets skull frågor hon "lucka?" emellanåt under dagen, men köper "nej, imorgon öppnar vi nästa!". 

Det är en så mysig liten ritual. Jag tycker inte att julen är just barnens högtid, den är väl allas som vill, men det är fint att få komma in i det långsamma, stillsamma, storögda. Att räven som sover bakom första luckan räcker, att det inte handlar om klappfrossa eller chokladkalender. 

Adventskalendern, de levande ljusen och pepparkakorna är nog Estrids adventsfavoriter så här långt. Jag lägger till knäcken för egen del, den har hon inte fått smaka än. 

För minnet, en kortis.

Apropå föregående inlägg: stora lilla barn som hjälper till. Idag lagade vi lasagne ihop. Hon rörde i tomatsåsen, lade ut plattor, bredde ut sås på dem, rev ost, lade på osten. Inte själv förstås, men ändå.

Och sen åt hon som en liten häst, men det är ju hennes favoriträtt.

Å andra sidan: förkyld natt med nästan ickesömn mellan 03.00 och 06.00. Klart obra. Stackars nästäppan.

20 månader

(Sent, och vi får se om 19 månader kommer alls. Men i alla fall.)

Estrid 20 månader:

 Pratar! Många många ord. Ekar en hel del man säger, ibland ordets sista del  (krokodil blir dil), ibland långa ord ("tigerblöja!").  Säger också "katt" och "bok" istället för "maou" och "batta" (saknar det redan). Säger en del treordsmeningar, typ "gå titta ka", "pappa sitta här". 

(Turkiskan går det sämre med. Jag övar mig på att jag inte kan göra så mycket åt det, mer än att pallra på med min egen turkiska så smått, och försöka påminna Kristoffer någon gång.)

Gillar att rita. Blyerts på papper. Runt runt runt. Vi ritar en figur och hon ritar på den. Kan hålla på med detta länge, länge. 
 Sover middag, i nästet och ibland i selen. Gungas annars med väl valda gosedjur i famnen (bulldoggen Otto är nog högst i kurs, men det växlar.) Rätt bra fart på maten. Äter själv när hon vill men äter mer om man erbjuder. Bär, fil  och majs är inte lika solklart som innan.
Den nya favoriten är istället parmesanost. Finsmakarunge. Och oliver och soltorkade tomater - medelhavsgenerna slår igenom?

Apropå vuxensmaker är hon förtjust i kaffe och te också. Kaffebönor har hon gnagt på länge, men nu vill hon gärna ha en klunk kaffe eller te också. Ibland får hon, när det är kallt, och säger "ah!" efteråt.

Tycker mycket om Muminfigurerna (och säger fortfarande "mumin" om muggar ibland). Har fått en egen muminmugg i emalj som hon gillar. Dricker också gärna ur våra teglas, som är lagom för hennes lilla hand. Favoritdrycken är "anous" vilket översätts ananasjuice.

Mörkret och regnet är hon fortfarande lite skeptisk mot (men inte som när vi kom hem från Turkiet och hon bara ville bli buren så fort vi kom utanför dörren...), men en bra sak med den här årstiden är de levande ljusen. Estrid älskar dem. "Tända!" säger hon så fort hon kommer till köksbordet, och skakar på tändsticksasken, Och då gör vi det, det är ju en bra idé med ljus...

En annan passion är pallen. En sån där trapp-pall från Ikea, som hon lätt kan klättra upp på. Den vill hon ha med sig överallt; för att stå med och diska, för att stå och tvätta händerna i badrummet, för att kunna hoppa ännu bättre i soffan (åh, som hon hoppar i soffan), för att kunna hoppa i sängen, för att sitta vid matbordet (fast nu har vi gått tillbaka till tripp-trappstolen igen). Tvättandet är lite småmaniskt, hon slutar egentligen nästan aldrig frivilligt, man får stänga av vattnet och bära bort henne och distrahera hennes besvikelse.

Vill vara med och hjälpa till, förstås. Gillar att diska och att vända pannkakor och att hänga tvätt. Och att torka saker: gå runt med disktrasan i handen och gnugga skåpsluckorna. Hjälper till att dammsuga och moppa.

Är i allmänhet glad av sig, utom när hon sovit dåligt eller man tar henne från vattenkranen. Kramas och pussas mycket. Gillar folk, särskilt de som hon träffat mycket (förstås). Börjar bli bättre på videosamtal och kan vinka och förstår nog lite bättre att det är farfar där på andra sidan.