Tre av fem

dagar gjorda.

Jobbet är okej, jag minns mer än jag fruktade och får gulla med både söta gamlingar och barn. Bussen kan jag sticka på. Men att gå upp 06.15, och då väcka barnet som lagom tills att jag tar mig tills bussen är så trött att hon gråter, det känns inget vidare. 

Dessutom tar pendlingen 2 timmar varje dag som jag är borta från min unge extra. Jag tänkte redan innan att jag inte vill pendla men nu blir det så tydligt. 

Men förutom morgnarna tar Estrid förändringen med ro. Hon blir glad när jag kommer hem, och särskilt när vi ammar, men om dagarna äter hon ärtor, banan, tofu och allt möjligt, och tränar på att gå, och sover i selen hos Kristoffer. 

Bara imorgon, och sen blir det sovmorgon för alla. Hoppas barnet förstår att ta chansen...

Annorlunda dag.

Lyssna hjärta, sprita händer, ingen åtgärd, tolka svar, rörelseomfång, förnya recept, diagnoskod. 

Det var faktiskt ganska trevligt. Och inte en enda surdeg hade jag kvar, förstås. Allt signerat. Och nya lösenord - behövde inte minnas de gamla. 

Allt var sig väldigt likt. Till och med vädret; som februari i fjol.

Men jag är sjutton kilo lättare, och hemma väntar någon som jag aldrig tidigare varit borta från så här länge. 

Undrar var stetoskopet är.

I övermorgon ska jag inte bara vara mamma åt den här bokätaren, utan även läkare. Hepp. 

Har de senaste elva månaderna inte fattat andra medicinska beslut än "ska vi ge henne en Alvedon?". Hoppas på att få sjukskriva lite hostor och förnya blodtrycksmediciner. 

Och så hoppas jag att barnet gillar läget utan bröstmjölk, och att hon och pappan har det fint, och att jag inte missar bussen, och att jag minns mina lösenord...

Livet:

Äter popcorn (mums) och läser bloggar. Barnet sover, tvätten torkar, jag dricker blåbärsroiboos.

Idag vid middagen räckte vi ut tungan åt varandra, hela familjen. Någon skrattade förfärligt gulligt. Och sen badade vi badkar tillsammans.

Jag har precis blivit månadsgivare till Unicef på ren impuls, dessutom. Heja!

Hantering

Idag: test av ångesthanteringsstrategier, inklusive bebis.

1. Prata med Kristoffer
Omdöme: Bra och effektiv metod. Tyvärr hade Kristoffer tenta idag och var följaktligen okontaktbar.

2. Skriva
Omdöme: I vanliga fall en bra metod. Svårgenomförd med någon som vill tugga på penna/datasladd. Ingen vidare effekt.

3. Dumsurfa
Omdöme: Har idag haft telefonen i handen mer än jag anser vettigt som föräldraledig. Såg det som ett undantag, eftersom idag var en dålig dag. Viss effekt, men metoden genererar i sig dåligt samvete, och gör detta i ännu större utsträckning inklusive bebis. På det sättet något kontraproduktivt.

4. Äta onyttigheter
Omdöme: Är sedan tidigare en rätt kass metod. Trösteffekten är liten, och blir inte större av att kasta in chokladen snabbast möjligt, medan bebisen tittar nyfiket. Men en halv kaka mörk choklad och ett par nypor mandelmassa lyckades jag ändå klämma i.

5 Städa/fixa
Omdöme: Försökte inte ens. Svårt med närhetskrävande bebis. Eller ja, slängde komposten, gills det?

Bubblare: gullig unge. Utmärkt effekt, men svårt att tima till de tillfällen jag mest behöver glädjeämne/pepp/tröst/distraktion.


Nåja, sen kom Kristoffer hem, och jag hade gjort en lasagne med massor av ost, och när barnet väl somnat åt vi bullar som Kristoffer köpt med sig från Forsa hembageri, och det kändes rätt fint ändå.


Kaloriräkning idag: en, två, många. Men vad fan. Vägde in på samma vikt på trettondagen som innan jul, så jag tackar det svarta kalorihålet "amning".


Tror nu, i allmän välmåga, att ångesten reder sig rätt bra imorgon, hur som. Hoppas det.

Igår i Göteborg (jävla blogger-app)

Sovbebis. Som tittat på djur i Slottsskogen och klappat kungspudel idag. 

Jag vet att det är mitt barn, men ändå. Herre vad söt hon är.   

Enhandsfattning

Gäller allt oftare med bebisen. Och fick hon välja skulle hon gå i princip all sin vakna tid. 

Vi är på tåget mot Stockholm, och därefter Uppsala, och det ska bli skönt att komma hem. Även om Estrid kanske blir lite besviken på att det inte finns någon kungspudel hemma. 

Cosmo och Estrid umgås