Från Mora.

Luften rann ur mig en stund, så nu tänkte jag sitta här och smygblogga i fem minuter. Man får unna sig sånt.

Igår var jag inne i Mora och unnade mig nya strumpbyxor på slutrean. Jag bor ungefär lika långt från centrum här som i Uppsala, en halvtimmes promenad. Det känns liksom mer befogat i Uppsala. Men det är fint här, mycket vackert.

Ikväll blir det Älvdalen, igen. I morgon ska jag snika mig undan morgonmötet och få en timmes extra sömn, är planen. Kollektivtrafiken på landet, alltså.

Vi pratar om AT och vi pratar om lön och nä, det är nog den minst viktiga faktorn för mig, lön. Det är inte som att man lever under fattigdomsgränsen som AT-läkare, någonstans? Det slår mig ibland detta att jag valde läkarutbildningen lite för pengarna, men därefter har jag verkligen släppt dem, pengarna. Jag överväger inte vad som är bra betalt när jag funderar på specialitet. Eller AT, då. Det förundrar mig att människor faktiskt gör det.

Nu ska jag gå och ragga mig något att göra i eftermiddag. En operation eller en mottagning eller en epikris eller vad fanken som helst, jag är inte så knusslig. Något att göra, bara.

Fredag eftermiddag och internet en stund

Grislaboration, nummer två, och herrejävlar vad roligt det är att sy.
Att sen grisen var varm under handen... helst inte tänka på det. Men det var i alla fall hemskt mycket bättre än labben på preklin. Kändes mycket meningsfullare.
(Och att jag gick till fönstret och djupandades frisk luft när det skulle sättas thoraxdrän, jaja, det finns många andra specialiteter än kirurgi som jag kan syssla med, sen.)

Kirurger är precis så galna och smådampiga och entusiastiska och tempokrävande som mina fördomar. Lustigt. Däremot har de anestesiologer (=narkosdoktorer) jag träffat hittills varit riktigt mänskliga, och fått mig att tänka den där tanken jag hade preläkarutbildningen att kanske anestesiologi ändå? Svaret på det är nej, men inte för att anestesiologer verkar skogstokiga, utan för att fysiologi, farmakologi och action inte är mina tepåsar.

På måndag är det Mora. Idag fick vi äntligen kontakt med Mora, om när man ska ta sig dit och vart man ska ta sig. Jag peppar så gott det går för "nedre gastro". Hej tarm.

Men herregud, nu är det ju fredagkväll. Här kan jag inte sitta och tråkblogga. Jag ska hem och äta något onyttigt och läsa Cynthia Voigt, och sen kommer Sanna och det var ju helt galet länge sen jag träffade henne, det ska bli så roligt att ses!

Tjipp.

Hej i korthet.

Jag tänkte att jag skulle hinna blogga en smula på den här lunchrasten, men nä, det blev inte så.

Men jag är hemma från Vietnam och jag har haft det mycket bra, och det kommer nog en längre berättelse och tusen bilder så småningom, när jag har mer datortid.

Nu är det kirurgi och det är lite döden döden, men otippade delar framstår plötsligt som roliga. Typ anestesi och ortopedi. Där ser man.

Vi höres. Tam biet!