Min definition av kärlek är på inget vis så unik/avvikande att det är meningsfullt att anstränga sig för att formulera den.
Enligt SAOB:
[ fsv. kärleker, motsv. fd. kærlek, kærlegh, isl. kǽleikr; av KÄRL o. -LEK]
[KÄRLEK 1]
1) stark känsla l. böjelse för ngn, yttrande sig i en (oegennyttig) önskan om föremålets lycka o. välgång l. i glädje o. tillfredsställelse över att vara i dess närhet o. göra det till lags o. d.; innerlig tillgivenhet l. sympati (för ngn),; ofta motsatt: hat, avsky.Och lite tvåsamhetsnorm och ägandebegär och sådär också.
Om du vill fundera över kärleken rekommenderar jag starkt Liv Strömquists senaste bok, Prins Charles känsla, den är skitbra och vrider och vänder på det slitna ordet. Och så Eva Ribichs kärleksdikter till sin far, "Du är den ende mitt hjärta har velat", de är fina och så raka att de inte blir sentimentala.
Kärleken är en känsla att gå mjuka omvägar om när man pratar eller skriver om den, för att kunna närma sig, men en känsla att gå tvärs i genom, så enkelt man bara kan, annars.
Nästa. Nästa blir säkert roligare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar