kan vara det bästa bandnamnet i världen. Inte bandet, alls inte bandet, men bandnamnet!
Hur man nu kan välja mörker när det bara väller över en och kallar sig vinter. Men det är ju inte långt till vintersolståndet nu. Halvvägs, och sedan ljusnar det bara.
Vi hade körstyrelsemöte idag, det var hemma hos mig och det var bra, för det fick mig att städa lägenheten. Vi pratade om vårterminen, och om vårkonsert och körhelg och allt möjligt. Och idag på lunchen pratades det sommarjobb. Det finns ett liv bortom. Jag lyfter blicken och ser lite förundrad ut. Det är lätt att gå med huvudet mot fötterna. Det är lätt att tänka novemberroman och tenta och tenta till och inget mer.
På preklin pratade någon föreläsare om att vi blir allt mer närsynta för att vi inte spanar ut över vidderna längre, vi sitter här med våra böcker och skärmar och små rum. Jag vet inte sanningshalten, men det är en rar tanke. Att vi borde springa runt med blickarna på vidderna.
Jag ska, nu med min nyvunna verbala frihet (ingen ordkvot ingen ordkvot iiiingen ordkvot!) skriva lite seriösare saker. Till exempel en diktsvit. Till exempel ett par nya fräscha bilder. Inget ont om kotpelare och blod och nätter (herregud, jag låter som en gothare! :) ), men det skadar inte att variera sig.
I love you, but I'll chose new metaphores.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar