Ett styck obstruktivt barn. En styck (kvardröjande) känsla av att vara ensam i sällskap. (Och en tråkig skit.) En styck söndsgsångest som började på söndag lunch. (Eller lördag kväll, i ärlighetens namn).
Också: solpromenader och pannkaksfrukost på sängen (alla hjärtan!) och ett glatt barn i sjalgunga.
Men allmänt vemodig. Kommer inte riktigt ur det.
Hoppas hon sover bättre i natt. Framförallt för hennes skull. Men också att slippa fundera "krupp, förkylningsastma, bronkiolit? Beta2stimulerare eller kalluft, barnakuten?".
Lillgrynet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar