Nu tar vi helg här. Imorgon blir det scones med clotted cream - det finns en engelsk butik i Uppsala nu. Gött!
(OBS: göt betyder röv på turkiska. Lätt att minnas och kan komma väl till pass. )
Men det är faktiskt inte sant, att amning bara påverkar de första dagarna. Det finns väldigt välunderbyggda fördelar med bröstmjölk gentemot bröstmjölksersättning. Bebisen får mindre risk för plötslig spädbarnsdöd, diarré, öroninflammationer, och förstoppning. På lång sikt får barnet minskad risk för övervikt.
Dessutom minskar amning risken för bröstcancer hos kvinnan.
(Det finns däremot inte belägg för att amning minskar risken för astma/allergi, något som tidigare hävdats.)
Detta betyder inte att amning är bättre än flaskmatning i alla lägen. Om man har riktigt besvärliga amningskomplikationer (bröstböld, mjölkstockning etc), om man på något annat vis vantrivs med amningen, om man faktiskt bara inte vill - då kan det förstås vara det bättre valet att flaskmata. Det viktigaste är ju att man mår bra och kan trivas med sin unge!
Fördelarna med bröstmjölk över ersättning är statistiskt signifikanta, men de är på gruppnivå. För den enskilda individen är skillnaderna små. Man kan amma sin bebis som ändå blir ett öronbarn, med massor av öroninflammationer, och man kan flaskmata sin bebis som ändå aldrig får en enda öroninflammation.
Men man ska kunna göra ett informerat val – veta att det finns fördelar med bröstmjölken och väga dem mot de nackdelar man upplever. Och när man bestämt sig, så ska ingen ifrågasätta en, det är bara ohyfsat.
Och en ammande mamma är på intet sätt en bättre mamma än en flaskmatande mamma. (Liksom en flaskmatande pappa inte är en bättre pappa än en pappa till ett ammat barn. Förstås.)