Jag är sjuk. Det är så synd om mig så ni anar inte. Tyvärr har jag inte feber, och alltså är jag inte sjuk nog för att vara hemma från jobbet, och alltså måste jag gå dit imorgon igen och skrika sönder min hesa röst för att försöka få pensionärerna att höra vad jag säger.
Så för säkerhets skull har jag suttit i soffan nästan hela kvällen, och fått glass och te och bulle, medan Kristoffer har tvättat, slängt sopor och köpt glass. Efter att han nattat barnet, då.
Barnet som under kvällen ramlade huvudstupa och slog i pannan (tur att man går till BVC så sällan nu att de inte kan börja undra på hennes blåmärken....).
Så ja, det kanske inte är mest synd om mig. Egentligen. Men den här whiskyrösten, den behöver jag inte ha kvar imorgon, faktiskt.
Så för säkerhets skull har jag suttit i soffan nästan hela kvällen, och fått glass och te och bulle, medan Kristoffer har tvättat, slängt sopor och köpt glass. Efter att han nattat barnet, då.
Barnet som under kvällen ramlade huvudstupa och slog i pannan (tur att man går till BVC så sällan nu att de inte kan börja undra på hennes blåmärken....).
Så ja, det kanske inte är mest synd om mig. Egentligen. Men den här whiskyrösten, den behöver jag inte ha kvar imorgon, faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar