Hej Märit, nu är du en månad och fem dagar. (Det är hårt att vara det andra barnet.) Du växer fort och läkaren som undersökte dig på din månadskontroll var imponerad av dina runda kinder och dina starka muskler. Nu kanske du börjar lämna bebisdragen och ser mer ut som dig själv, och din storasyster tycker du är gullig. Du började le när du var ganska precis fyra veckor, på måndagen där. Men det blir mer och mer av det.
Du var 55 cm lång (men vissa kläder i 50 har du fortfarande) och vägde 4730 gram - plus ett kilo den födseln.
Det var svårt att bestämma ett namn till dig. Vi sköt på det de första dagarna när pappa och Estrid var sjuka, och sen hade det plötsligt gått flera veckor. Men nu heter du Märit Selma, och snart ska vi bestämma ditt tredjenamn också.
Du har ganska tydlig rytm, fast du är så liten. Sover bra på nätterna och vaknar mest bara för att amma. Antalet gånger du varit vaken ändå kan räknas på ena handens fingrar, och då har du varit vaken men inte ledsen. Jag vet inte riktigt hur många amningstillfällen det blir på en natt, så pass mycket sover jag.
Sen är du vaken en sväng efter frukost, och sover bra mitt på dagen. I lördags sov du mellan 11 och 15.30 i vagnen, med små matstopp på Norrlands lördagsfika och Pelle Svanslös lekplats. Sen blir kvällarna oroligare och ledsnare, ibland i alla fall. Ibland sover du mest då också, då är vi tacksamma.
Du är nöjd i vagnen och oftast i sjalen med. Du ammar mindre än din syster, det verkar som att du blir mätt snabbt. Du går upp bra i vikt, så du får vad du behöver. Du får mindre beundran och fascination men du har två coolare föräldrar, och en storasyster som gillar dig mer och mer. För och nackdelar.
Din morfar, Kerstin, morbror, moster och dina minsta kusiner har hälsat på. "En liten" sa Hilma, och kungspudeln Cosmo ville slicka på dig hela tiden. Du har fått en massa fina presenter och när du tycker att dina päron är knäppa och syrran hopplös finns det andra människor för dig.
Lilla bebisen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar