Idag kom mitt stackars barn i retur från förskolan med ögoninflammation och gud vad dum jag kände mig. Jag och mitt jävla yrke borde veta bättre. Men det såg liksom beskedligt ut, och hon var ju pigg annars, och jag tänkte inte på det där med smittsamheten. Så stackars Estrid fick vända i hallen och Kristoffer missade 45 minuter tentapluggstid.
Och sen var jag en så himla dålig mamma idag. Jävlar. Skällde på Estrid för att hon var långsam när vi pulsade till tvättstugan. Suckade när hon ville ha hjälp med att klä på sina mjukdjur Märits urvuxna bebiskläder. Sa "nej det vill jag verkligen inte" när hon sa "mamma jag vill leka hotell med bävrarna med dig".
Hade också sur bebis som bara sov halvtimmar i selen, till mitt försvar. Men ändå.
Alltså, hennes lekar är gulliga men så helvetiskt tråkiga. Alla moment ska upprepas 10 gånger, allt ska vara så omständligt, och ja jag vet ju att det är så med barn. Skulle haft tätare mellan syskonen för just det: slippa så mkt lekar. Estrid vill ju gärna just de lekarna, också. Jag försöker leda över till att pyssla rita spela spel baka men får hon välja vill hon leka förskola och låta djuren lämnas och hämtas i all oändlighet.
Kristoffer var tjugo minuter sen hem också, och jag lagade mat och brände mig på risångorna och Märit vaknade i selen och skrek, och Estrid ville berätta något om kaninen Helny och jag sa "jag skiter i Helny", och Estrid gick runt med Helny i en liten plastväska och sa "Sch, Sch" och "Helny är ett år så hon behöver sova på dagen, jag hjälper henne sova"
Och jag förtjänar henne inte. När hon kryper upp i mitt knä efter middagen och inte vill släppa iväg mig för att hämta tvätten utan tycker att Kristoffer kan göra det.
Jag måste sluta glömma bort att hon inte ens är fyra år än. Jag måste försöka vara snällare, tålmodigare. Mitt humör är inte hennes ansvar.
Och sen var jag en så himla dålig mamma idag. Jävlar. Skällde på Estrid för att hon var långsam när vi pulsade till tvättstugan. Suckade när hon ville ha hjälp med att klä på sina mjukdjur Märits urvuxna bebiskläder. Sa "nej det vill jag verkligen inte" när hon sa "mamma jag vill leka hotell med bävrarna med dig".
Hade också sur bebis som bara sov halvtimmar i selen, till mitt försvar. Men ändå.
Alltså, hennes lekar är gulliga men så helvetiskt tråkiga. Alla moment ska upprepas 10 gånger, allt ska vara så omständligt, och ja jag vet ju att det är så med barn. Skulle haft tätare mellan syskonen för just det: slippa så mkt lekar. Estrid vill ju gärna just de lekarna, också. Jag försöker leda över till att pyssla rita spela spel baka men får hon välja vill hon leka förskola och låta djuren lämnas och hämtas i all oändlighet.
Kristoffer var tjugo minuter sen hem också, och jag lagade mat och brände mig på risångorna och Märit vaknade i selen och skrek, och Estrid ville berätta något om kaninen Helny och jag sa "jag skiter i Helny", och Estrid gick runt med Helny i en liten plastväska och sa "Sch, Sch" och "Helny är ett år så hon behöver sova på dagen, jag hjälper henne sova"
Och jag förtjänar henne inte. När hon kryper upp i mitt knä efter middagen och inte vill släppa iväg mig för att hämta tvätten utan tycker att Kristoffer kan göra det.
Jag måste sluta glömma bort att hon inte ens är fyra år än. Jag måste försöka vara snällare, tålmodigare. Mitt humör är inte hennes ansvar.
1 kommentar:
Åh bävrarna! ❤ Och massor med igenkänning.
Skicka en kommentar