Det här stryktäcka i min personlighet:
orsak?
följd?
Kanske har jag bara dåligt påbrå. De andra barnen var inte snälla vid min mamma heller, där på 50-talet. Kanske har jag dåliga gener, svaghet, sådant som barn luktar sig till. Kanske var det varken slump eller otur, kanske var det bara meningen.
Om: är det en skuldfrihet eller en uppgivenhet?
(Jag läste något käckt om att det är ju bara att försöka, och att vara positiv, och så når man människor. Jag funderade över att det kändes som en provokation i solar plexus. Därav.)
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar