Barnet sover. Ta i trä. Jag började amma trött pyjamasbebis vid 17.50. Vid 20.20 smög jag upp från det sovande barnet. Men nej, jag låg inte i 2½ timma och fick liggsår - jag ammade, hoppades på bebissömn, läste lite i min bok ("Sorgesång" av Siri Hustvedt), gick på toa, ammade, sjalade barnet, gungade runt i lägenheten, sjöng "Tula hem och tula vall" (går att sjunga många många gånger på raken), satt en stund, gungade vidare, satt ner vid datorn och tänkte blogga, smugglade ner vaket barn i sängen och ammade henne igen: till sömns. Och nu sover hon fortfarande i sin sälpyjamas.
Ikvll var en lite krångligare nattning än vanligt. Man kan säga att Estrid gillade Medelhavet, sin lilla plaskpool, sin farfar och farbror och babaanne Zel, och sin blå kylbara tuggleksak - men hon gillade ännu mer att komma hem. Allt blev lite lättare.
Ändå tänker jag rubba hennes värld igen om sådär två veckor och åka till Småland...
Men det är ju så fint, detta att andra människor gillar ens bebis. Även om de nu råkar vara släkt med henne. Då kan man ju inte med att sitta och tjuvhålla på henne hur som helst.
Och så är det ju detta att ha tid, också. Det var fint att vara i Istanbul och aldrig komma in till Sultanahmet eller Taksim men inte vara stressad för det, och att vara i Bodrum och bara hänga i Yahsi men inte känna att semesterdagarna rann en ur händerna. Det är skönt att ta tåget till Småland för mer än en helg.
(Heltidslivet, tänker på det och är inte sugen, ska se hur vi ska göra, men inte än.)
Liverapport: barnet har nu sovit en halvtimme. Jag har ätit en chokladpralin här i soffan. Livet och glädjen!
Ikvll var en lite krångligare nattning än vanligt. Man kan säga att Estrid gillade Medelhavet, sin lilla plaskpool, sin farfar och farbror och babaanne Zel, och sin blå kylbara tuggleksak - men hon gillade ännu mer att komma hem. Allt blev lite lättare.
Ändå tänker jag rubba hennes värld igen om sådär två veckor och åka till Småland...
Men det är ju så fint, detta att andra människor gillar ens bebis. Även om de nu råkar vara släkt med henne. Då kan man ju inte med att sitta och tjuvhålla på henne hur som helst.
Och så är det ju detta att ha tid, också. Det var fint att vara i Istanbul och aldrig komma in till Sultanahmet eller Taksim men inte vara stressad för det, och att vara i Bodrum och bara hänga i Yahsi men inte känna att semesterdagarna rann en ur händerna. Det är skönt att ta tåget till Småland för mer än en helg.
(Heltidslivet, tänker på det och är inte sugen, ska se hur vi ska göra, men inte än.)
Liverapport: barnet har nu sovit en halvtimme. Jag har ätit en chokladpralin här i soffan. Livet och glädjen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar