måndag 3 november 2014

3. Ibland tänker jag att jag borde

Skriva. Skönlitterärt. Igen.

Men det är fan inte lätt, är det inte.

Har suttit till och från under kvällen och pulat ihop några rader i ett dokument. Jag ser det som att jag har börjat. Jag ser det som ett framsteg. Joggingskrivandet, de första stela stegen. Även om det knakar i hela kroppen.


Funderar över vad småbarnslivet gör: samtidigt som jag inte är särskilt intresserad av livet utanför den här bubblan, är jag inte särskilt sugen på att skriva om den. Det blir antingen så skärt och rosa och puttinuttigt, eller så hårt och barnfientligt och "ärligt", och ingendera är ju sant.


Men det är som att skriva om kärleken i största allmänhet, är det väl. Att inte säkra med att vara bitter, men ändå inte vara sentimental. Och så förbaskat lätt att känna sig klyschig.


Kanske borde ändå. Skulle vilja läsa mer om föräldraskapet själv, skönlitterärt.


Boktips på detta? Något bra exempel på någon som skriver om föräldraskap, litterärt och bra och sant? Mottages med tacksamhet i kommentarsfältet.

(Så att jag ser att det går.)

Inga kommentarer: