Julstämning i mammaledighetsland

Har sovbebis på ryggen i selen och gungar runt vid granen till tonerna av Sufjan Stevens julskiva. 

Tittade också ett par sånger på luciatåget i Forumgallerian idag, och åt saffransskorpa till frukost. Elva dagar till jul, dags att växla upp. 

Innan nattning av självet.

Jag lämnade visst en cliffhanger, med sömnen.

Men ja, det var tanden. I morse vaknade hon visserligen 05.30, men somnade om till 08 efter bara en halvtimme.

Fina lilla ungen. Annars är det dra sig upp för hela slanten: vid spjälsängen (som vi har som sidovagn), vid hallbyrån, vid ugnsluckan. Och så har hon börjat rycka i kjolen när hon vill gå. Hänger alltså mamma i kjolarna rent bokstavligen.

Jag är lite föräldraledighetsstressad över julklappar och julkort och packning inför julen och så där. Att göra mer än en sak om dagen...

Har för övrigt köpt en anka och en boll i naturgummi som julklapp till Estrid. Som å andra sidan älskar att tugga på sladdar och mobiltelefoner och skor. Så det jämnar väl ut sig.

Saker att skriva om, som jag funderat över:
- Manducans lov
- amningshets eller flaskningshets?
- och som parallell till det; ens bild av föräldraskap innan, och hur man uppfattar att föräldraskap beskrivs i media/offentligheten
- vad man förväntar sig av små barn resp inte (med exempel som sova hela natten ensam resp äta själv).

Men nu ska vi se vad den här natten har i sitt sköte.

Natten som gick.

Bebisen vaknade strax efter att jag krupit ner, 22.30. Sedan somnade hon för natten vid 02.00. Timmarna däremellan var inte så festliga. Och vid 06.00 slog hon upp de stora blå. 

Idag har hon dock 100% mer tänder än tidigare. Och sover i skrivande stund vid min barm. Måtte det varit tanden... 

Inser också hur bra våra nätter är i vanliga fall. Tack Gud för dem. 

Mörv.

Kära lilla praktbebisen, som brukar hålla natt mellan 22-07 oftast, somnade 01 i lördags (fyfan) och vaknade 04.30 i morse (fyfan). Jag är skitstressad för Kristoffers tentor eftersom han vallade bebis i torsdags och fredags, när jag hade min kurs. Idag hade Kristoffer täppta bihålor och var allmänt ämlig. Nu har jag ont i huvudet...

Men men. Idag har jag beställt/köpt åtta julklappar. Det rimmar ju lite illa med konsumtionskritiken men vad fan. Ungen kan dra sig upp till stående och är så himla stolt över det. Köket ser ut som helvetet men det går att diska imorgon. Just nu sover man och barn under adventsstjärnans sken. Jag ska lägga mig hos dem.

Om samsovning

För tidigt födda bebisar, prematurer, känguruvårdas. Detta innebär att de i så stor utsträckning som möjligt får ligga hud mot hud med en förälder. Känguruvård gör att barnet har lättare att hålla sin kroppstemperatur, reglera sin puls och ökar bättre i vikt.

Även friska fullgångna nyfödda ska i första hand läggas hud mot hud efter förlossningen. Det underlättar även deras temperaturreglering, det främjar amning och barnets blodglukos ligger jämnare. Hud mot hud är också en hjälp för anknytning mellan barn och föräldrar.

Men spädbarn ska sova ensamma, är Socialstyrelsens nya rekommendation, som kom i torsdags. Spädbarnen ska sova i en egen säng, åtminstone fram till tre månaders ålder, för det minskar risken för plötslig spädbarnsdöd. Den ändrade rekommendationen kom utan något faktaunderlag, så det går inte att veta vilken forskning som ligger bakom. I SvD nämner professor Göran Wennergren risken att barnet hamnar under ett täcke - något som inte ska kunna hända enligt de tidigare rekommendationerna om säker samsovning, då barnet ska ha ett eget litet täcke. Med allra största sannolikhet finns det bättre underlag än så, men jag förstår ändå inte varför man går ut med en ny rekommendation utan att publicera denna samt bakgrundsmaterial.

Nu ska vi ju inte jämföra äpplen med päron här, men nog är det konstigt att det som har så många positiva effekter hos prematurer och alldeles nyfödda, är något som inte rekommenderas därefter. Överhuvudtaget verkar inte det argumentet finnas med i resonemanget om samsovning. Fördelar som nämns är att det är lättare med nattamning, att mamman får sova mer och att det är mysigt, typ. Att spädbarn i allmänhet mår bra av närhet, och att de dessutom mår bra på väldigt mätbara sätt av känguruvård och hud mot hud, kommer inte upp.
Sen är det klart, att risken för plötslig spädbarnsdöd är ett tungt argument, och den förälder som råkar ut för detta och som samsovit har nog svårt att förlåta sig själv - även om själva orsakssambandet som jag förstår egentligen inte är klarlagt, utan det är en  samvariation mellan plötslig spädbarnsdöd och samsovning.

Spädbarn är ju små små däggdjur, och rimligen borde de vara konstruerade för att sova nära sin vårdare. Det känns ologiskt att de skulle dö av det - särskilt som de bevisligen mår bra av det om de föds för tidigt. Självklart kan Socialstyrelsen inte basera sin rekommendationer på "det känns ologiskt", så menar jag inte, men jag tror starkt (utan evidens, märk väl) att det i slutänden kommer landa i att samsovning är nyttigt även för fullgångna, och även de första tre månaderna.

Själv är jag trots allt lite lättad att ungen min är långt över tre månader vid det här laget, så att det inte är aktuellt för mig just nu, Men om jag får barn igen... Så kan jag inte låta bli att hoppas att Socialstyrelsen har ändrat rekommendationerna, igen. Så att jag får samsova med lätt hjärta. Och att ungen får samsova, punkt. 

7,5 hp

Nu är jag 7,5 högskolepoäng rikare, tror jag bestämt. De är inte inrapporterade men jag har gjort allt: PM, powerpoint och närvaro på samtliga föreläsningar. Jag känner mig förvånansvärt stolt och nöjd för någon som redan har 457,5 högskolepoäng (varar 330 läkarprogrammet, men 127,5 poäng blandade godbitar). Det här var dock de första poängen sedan jag tagit med bebis, kanske är det skillnaden.

Hur som, kursen? Amning och bröstmjölk. Ja, jag har skrivit det innan, men ja, jag tycker att det är lite festligt. Jag som till vardags ammar och är mammaledig har brutit loss tid då jag går en kurs: i amning.

Men det var en bra kurs. Dock bara öppen om man har en medicinsk examen i botten, och egentligen mest riktat åt barnmorskor/BVC-sköterskor. Men om jag nu har några dylika bloggläsare så rekommenderar jag den varmt.

(I övrigt rekommenderar jag Amningshjälpens Amningskurs för blivande föräldrar.)

För mig är amningsfrågan väldigt lik feminism. Man ses som rabiat, fanatiker, taliban och extremist. Man får höra att man motarbetar det fria valet när man tycker att man arbetar för det. Det finns så enorma kunskapsluckor om sånt som man själv tänker som baskunskap. Man uppmanas tänka på männen ("varför finns det ingen mansdag" - newsflash - det gör det!) eller flaskmatare. Man har en jävla känsla av motvind men att försöka tala om patriarkatet eller om barnmatsfabrikanterna ses som konspirationsteorier. Man blir placerad i en polemik gentemot (enskilda) män/flaskmatare som man inte alls känner igen sig i, för man försöker nogsamt att formulera sig mot systemet. 

För mig är amning också en feministisk fråga, men det ska jag vidareutveckla i ett annat inlägg vid en vettigare tidpunkt. Nu ska jag amningspraktisera (och samsova! det vill jag också skriva lite mer om, tänker jag.)

Nyföddhetsnostalgi.

Hittade den här bilden i min mail och blev lite till mig. Lilla pyret, inte ens en vecka. Och alldeles mörk i håret.

Idag gick vi förbi BVC och vägde (8260 g) och mätte (69,5 cm). Nästan prick på mittkurvan, precis som innan. Och egentligen vet jag ju att hon har mandelmassekinder, men lite skönt var det ändå. Hon petar i sig alldeles tillräckligt med körsbärstomat och pasta och päron och kikärter och pannkaka - och så bröstmjölken då.

Hon har lärt sig att sätta sig upp från när hon ligger på mage, trycker sig upp och vips. Men vad hon verkligen skulle vilja är att kunna ställa sig  upp, och gå: det är ett par gånger om dagen när hon gråter av besvikelse över att hon inte får någon hjälp att stå och gå. Jag vill ju göra annat än att hålla henne i händerna hela tiden, men hon vet vad hon vill. Hon har aldrig riktigt varit så här frustrerad innan, mest nöjd (och avledbar), även om gång är hennes bästa sedan månader tillbaka.

Nu borde vi sova här, bebisen är däckad men vaknar senast 07, och kommer vilja ha några nattmål innan des....