Jag är så erbarmligt trött på att inte vara bra på det jag gör.
Jag var en fläckfri gymnasiestudent. Jag var en riktigt hyfsad preklinstudent. Jag är en läkarkandidat i nedre normalintervallet. Det går ju, och jag är inget skräckexempel, men fan vad jag saknar att vara duktig.
Duktig flicka?
Eller är det en vettig målsättning, att vilja göra något man är bra på? Ännu ett av Guds små tecken på att det här kanske inte är rätt utbildning för mig?
Nu: till bokrean i regnet.
Inte: sommarjobbsangsten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar