Hej, jag pluggar ögon, det ser ni väl? Nåja, jag har precis klickat mig genom 95 stycken ögonfall på Umeå universitets hemsida, och så håller jag på och nöter in namnet vernaliskonjunktivit. (Skriver i blocket skriver i handen skriver det nu på bloggen, det borde verkligen funka).
Igår såg jag Olle Ljungström-dokumentären och idag har jag läst lite på internet om folk som jag brukade känna, ja ni vet sådär man klickar sig skamset in på en dåligt uppdaterad blogg och kollar läget. Jag kommer fram till att jag i all min supertråkiga medelklassiga borgerlighet, jag som blir lite rörd av en kunglig förlovning i stället för att ropa på republik, jag som harvar runt på världens längsta utbildning till ett fånigt statusyrke, jag som gillar manskörer och frackar och byggnader med latinska citat i guldbokstäver,
att jag är en lyckligt lottad människa eftersom jag så lätt finner glädje i det.
Det är ju inget futtigt med att bli glad för småsaker, det är en förmåga som är en välsignelse.
Nej, jag lever inget häftigt eller spännande liv men jo, jag tycker mycket om det.
Kanske inte just fenomenet tentaplugga på en lördag då jag hellre skulle gå en promenad och ligga under en filt i soffan med en ungdomsbok. Men på det stora hela.
(Om jag verkar galet positiv och käck nu de två senaste inläggen, så beror det på en viss vinkling. Det finns en del "Men för i helvete!" också. Men man ska välja väl vad man lägger på internet. Och det är ju sant, i sig, den här vinkeln. )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar