10 månader

10 månader idag! Stora lilla barnet. Så här är det nu:

De senaste dagarna har hon börjat stå själv, ganska stadigt. Det gäller dock bara när hon inte fattar att hon står själv - märker hon det trevar hon febrilt efter något att hålla i, eller så sätter hon sig ner, sakta och kontrollerat.

Hon går stadigt, om man håller henne i en hand. Eller så går hon längs med väggarna och möblerna. Någon gång har hon tagit ett par steg, mellan soffan och bordet till exempel. Det kan nog lossna snart.

Krypandet har blivit ett förträffligt förflyttningssätt. Är det alltför långt mellan två hållpunkter sätter hon sig ner, kryper, och reser sig igen. Och så kryper hon efter oss om vi går ut ur rummet. Förfärligt gulligt.

Främlingsrädslan verkar ha peakat där i Blekinge (då jag inte fick sovmorgon och farmor inte fick hålla.... nåja). Nu är det roligt med folk mest hela tiden. Inklusive skäggiga män. Vi har pratat lite om barnvakt, kanske på dagtid, en liten sväng? Det gick ju bra att vara med pappa när jag jobbade.

Vinka kunde hon för en månad sen, men det är mer och oftare.  Och även till bebisen i spegeln, till fåglar och bilar utanför fönstret. 

Matmässigt. äter på. Olika favoriter från dag till dag. Ibland är broccoli super, ibland ointressant. Men bär och citrusfrukt går hem nästan jämt.

Är också intresserad av konceptet gaffel, även om hon inte får till det än.

Hon gillar böcker mer, tjoar och har sig. Och hon har börjat gunga till musik.

På sistone har hon sovit sämre om nätterna, och vaknat en sväng mitt i natten, men inte de senaste två dagarna, peppar peppar. Även på dagen har hon svårare att somna, och vi får gå längre med sjalen/selen, eller så får jag brottas lite med henne för att kunna amma till sömns. 

Senast är att hon har börjat leka tittut med oss, knallar in under bordet och tittar fram. Och så har det varit pulkapremiär den här månaden också!

Lilla storungen, som sagt.