Den vackraste av årstider.

Linden blommar, jasminen blommar. Luthagsesplanaden på cykel och dofterna under träden, förbi vitbuskade blommor.

Jag är lite ensam, lite ledsen, lite modfälld. Lätt att lämna. Tyst och tråkig och inkapslad. Med en krafsande längtan åt obestämbara håll.

Sommaren gör mig tio år yngre. Inte på ett bra sätt.

Men det är vackert. I alla fall.