Västkusthjärta.

Jag var i Göteborg i helgen, träffade Lisa och bokmässade och kyrkmässade och hade det bra. Och som omväxling har jag lagt upp bilderna på gamla lekatt, här. Det är en särskild charm med html och att ha kontroll, men det tar förstås lite längre tid.

Bokmässan var trång och varm och konsumistisk, men jag hade inte räknat med annat och det var roligt så. Det var så länge sedan jag var där, det var lustigt att komma tillbaka. Och det var sig likt.

Nu är det en veckas röntgenkurs, och det här med halvmörkret för att man ska se bilderna ordentligt, det är svårt att inte nästan somna av det. Annars är det roligt, men det här med dagsljuset är ett allvarligt aber med den specialiteten.

Jag skulle kunna skriva långt om läkeriet och rollerna och det att gå in i den rollen, hur den slukar en med hull och hår och strör lite glitter över uppslukandet. Jag ska skriva om det, någon gång. Att vara medveten åtminstone när man går med hull och hår in i något som lätt stjäl hela ens identitet.

Jag tycker mycket om att utbilda mig till något konkret, nyttigt, sinnligt. Det är värt sig. I Göteborg tänkte jag att jag faktiskt är glad åt att inte skriva för att leva, och inte på ett rönnbärssurt sätt.

Men det gäller att vakta sin identitet likväl. Och sina lojaliteter. Och inte bara uppgå i kollegialiteten utan att tveka.
(Vi-känslan i läkarkåren! Herregud, ni kan inte tänka er. Som en sekt fast pyntat med "vetenskap och beprövad erfarenhet" och den empatiska godheten och allmänhetens milda blickar.)

Lyckan är i en hörlursstund i gullövshösten med Sufjan och 50 states song, och i att alldeles strax få börja i en ny och vackrare pappersdagbok. Håll mig i det.

Också: återigen tanken på gud, på religionen, på det vackra i konjunktiven i fader vår. Riterna och liturgin och katedralernas rum. Korstecknet som ligger bekvämt över bröstet. De rottrådar som drar ditåt, som kanske bara är det som indoktrinerades i min unga själ då på söndagsskoletiden, som kanske är något annat.
Också något att skriva mer om sedan. Annandag.