söndag 2 februari 2014

Tiden.

Vi är bland de första i umgängeskretsen som fått barn, det tror jag att jag skrivit om innan. Det har sina fördelar: man slipper en hel del goda råd och folk som minsann vet hur man ska göra. (Annars populärt när man är nybliven förälder.) Folk är entusiastiska över ett gulligt barn och kommer med spontana presenter när de hittar ett extra gulligt gosedjur, eller en rolig pekbok.

Nackdel: att trots att folk i teorin vet att man får mycket mindre tid, och ork (via mindre sömn) så går det inte riktigt in ändå.

Jag har haft en roll i kompisgänget som en som fixar och planerar. Den har jag kvar lite mer än jag skulle önska. Jag har försökt hejda mig, men upplever inte att det är någon annan som tar klivet fram och gjort saker i stället. Det kan man ju bli frustrerad över. Och även om man har ganska lite tid att kolla upp tågtider eller maila och påminna om saker, så har man ganska mycket tid att vara frustrerad.

Man kommer ju bara så långt på tanken "om du får barn, då kommer du märka"...

Och det faktum att det här känns som ett wild and crazy klockslag, det är väl också svårt att helt ta in. Pre-unge.


Inga kommentarer: